Vad är forskningsfrågor och hur skriver man dem? | UX-forskning #3

I den här artikeln kommer vi att visa hur man formulerar bra forskningsfrågor inom UX och presentera skillnaderna mellan öppna och stängda frågor. Vi kommer också att påpeka i vilken situation de fungerar bäst. Läs vidare för att lära dig vad en dålig formulering av forskningsfrågor kan leda till och se tips på hur man undviker det.

Vad är forskningsfrågor och hur skriver man dem? – innehållsförteckning:

1. Vad är forskningsfrågor
2. Öppna frågor i UX-forskning
3. Stängda frågor i UX-forskning
4. Hur formar man en forskningsfråga?
5. Sammanfattning

Vad är forskningsfrågor

UX-forskning, som är ett nyckelsteg i designprocessen, genomförs tyvärr ofta dåligt – på ett sätt som inte matchar respondenten eller situationen. Felaktigt ställda forskningsfrågor kan leda till förvirring, missförstånd samt felaktig analys av forskningsslutsatser. Därför är det avgörande att ställa rätt frågor i UX-forskning – du kommer att få värdefull information och ledtrådar om vad som behöver förbättras för att optimera din produkt eller tjänst och förbättra användarens upplevelse med produkten.

Att ställa rätt frågor i UX-forskning är utmanande. Det kräver att forskaren har mycket erfarenhet men också att vara flexibel – att justera frågorna beroende på situationen, respondenten, miljön samt projektet i sig.

Vi kan beskriva forskningsfrågor inom UX som ett verktyg för att få information om användare. Det finns två typer av forskningsfrågor – öppna och stängda. Båda är viktiga i UX-processen och kan ge oss värdefull information. Kvalitativ forskning består vanligtvis mest av öppna frågor, medan kvantitativ forskning består av stängda frågor – men detta är inte regeln!

Öppna frågor i UX-forskning

Öppna frågor i UX-forskning är kvalitativa frågor som tenderar att uppmana till ett längre svar, och är mindre specifika (de kan koppla till många aspekter på en gång), så de gör att du kan få mycket information. Vi kan lätt känna igen dem – de är frågor som börjar med “om”, “hur”, “vad”, “beskriv”, “berätta”, etc. Oftast är svaret inte “ja” eller “nej” – de kräver ett längre svar, minst några meningar långt. Öppna frågor fördjupar ett givet ämne, låter forskarna lära känna respondenterna väl och förstå deras synpunkter.

Öppna frågor i kontexten av UX-forskning kommer att hitta tillämpning i:

• användbarhetstestning
• individuella djupintervjuer (IDI)
• dagboksstudier
• undersökningsperson
• uppgiftsanalys

Öppna frågor har ganska många fördelar: de hjälper till att framkalla detaljerade personliga svar, koppla med respondenten på en känslomässig nivå samt identifiera användarnas smärtor, frustrationer och önskemål. De ger också forskarna möjlighet att upptäcka mer än de förväntade. Men denna form av frågande möts ofta med motvilja av respondenter, som tycker att det är lättare att svara på en enkel stängd fråga. En undersökning som genomförs med öppna frågor tar mer tid, vilket kan göra det svårt att genomföra på en stor grupp människor. Dessutom blir analysen av sådana undersökningar mer komplicerad och tar mer tid.

Stängda frågor i UX-forskning

Stängda frågor i UX-undersökningar begränsar potentiella svar. Respondenter kan endast välja ett alternativ från flera förutbestämda eller svara med ett enda ord (och oftast bara ja, nej eller vet inte). De är lätta att känna igen eftersom vi associerar dem med testfrågor, bekanta från skolprov. Medan öppna frågor kan ge icke-uppenbara svar och förvärv av intressant information, är stängda frågor användbara för att kontrollera antaganden, hypoteser och få ett specifikt svar. I kontexten av UX-forskning kommer stängda frågor att fungera bra:

• När vi skapar och genomför undersökningar på en stor grupp deltagare
• När vi värdesätter kvantitativa indikationer och undersökningsstödda data för att skapa mätvärden
• När du undersöker något specifikt med ett begränsat antal möjliga svar
• När du planerar att upprepa denna undersökning i framtiden och vill skapa en universell, upprepbar uppsättning frågor för att bedöma en viss trend, en förändring i efterhand.

Exempel på stängda forskningsfrågor kan vara:

• Kundnöjdhetsundersökningar (CSAT) – vilket är en undersökning med stängda frågor som kontrollerar nivån av kundnöjdhet genom att be kunden att betygsätta upplevelsen på en given skala. Detta kan vara en numerisk skala som “på en skala från 1 till 10, betygsätt din nöjdhet där 1 är total brist på nöjdhet och 10 är nöjdhet över förväntningar” eller ett enkelt val mellan en ledsen och en leende ikon efter att ha använt en viss tjänst.
• Net Promoter Score (NPS) undersökningar – är en annan värdefull form av stängd fråga, som frågar kunder hur sannolikt det är att de skulle rekommendera ett företag/tjänst – betygsättningen görs på en skala, vanligtvis från 1 till 10. Detta hjälper till att särskilja tre kategorier bland kunder: promotörer (betyg 9-10), passiva (betyg 7-8) och kritiker (betyg 0-6) (promotörer, passiva, kritiker). Net Promoter Score är en nyckelmätning för att hjälpa till att bedöma affärstillväxt, följa långsiktig varumärkessuccé och mäta den övergripande kundnöjdheten.

Stängda frågor, precis som öppna, har både fördelar och nackdelar. Börjar med fördelarna: stängda undersökningar ger mer mätbara data att omvandla till statistik och mätvärden samt ökar svarsfrekvenserna eftersom de generellt är lättare att svara på. De förbättrar också undersökningskoordineringen när urvalet involverar många respondenter, möjliggör en realistisk bedömning av fakta och gör det slutligen lättare för UX-forskaren att kontrollera hela processen.

Nackdelarna med stängda frågor rör utsattheten för deltagare för bias, oförmågan att veta den djupgående åsikten eller känslorna hos respondenterna, samt problemet med att ha rätt antal svar att välja mellan – det kan finnas både för få (så att deltagarens svar kanske inte inkluderas) och för många (vilket kan överväldiga respondenten).

Hur formar man en forskningsfråga?

För att konstruera en effektiv fråga i UX-forskning är det nödvändigt att först definiera forskningsmålen och hypoteserna, och sedan mäta dem med användare under undersökningar eller intervjuer. När du formulerar hypoteser, kom ihåg att forskning handlar lika mycket om att upptäcka nya frågor som om att få svar. Forskningen syftar inte till att bekräfta något vi redan vet, utan att lära oss andra åsikter, användarperspektiv och upptäcka nya okända.

Med dina hypoteser klara kan du gå vidare till att definiera ditt UX-forskningsmål. Målet bör relatera till hypotesen och definiera vad du som forskare vill uppnå. När du har formulerat din hypotes och forskningsmål är det dags att skapa allmänna forskningsfrågor. Dessa ska definiera vad du skulle vilja upptäcka, veta under forskningsprocessen – kom ihåg, dock, att detta inte är frågor som du kommer att ställa till respondenterna, utan allmänna frågor som vägleder forskarna. Här är ett exempel på forskningsfrågan: “Hur kan vi förbättra konverteringar på vår webbplats?”

Endast med dessa tre element – hypotesen, målet och forskningsfrågorna – kan du börja planera forskningen och formulera frågor till användarna (i form av undersökningar eller forskningsscenarier).

Sammanfattning

Att formulera och ställa rätt frågor är nyckeln i UX-forskning. För att skapa en högkvalitativ användarupplevelse behöver vi förstå våra användare på djupet. Målet är att formulera solida, skräddarsydda frågor under UX-forskning. Tänk på att UX-forskning inte fokuserar på vad forskarna vill, deras mål och idéer – utan på att lyssna på användarna och förstå deras behov.

Om du gillar vårt innehåll, gå med i vår aktiva community av busy bees på Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram, YouTube, Pinterest.