Typer av UX-forskning | UX-forskning #2

Vilka typer av UX-forskning finns det? Hur kan de klassificeras? När ska man använda en viss typ av forskning och vad beror det på? – Vi kommer att försöka besvara dessa frågor i följande artikel, där vi kommer att bryta ner UX-forskning i olika sammanhang och beskriva de viktigaste skillnaderna mellan varje typ av forskning. Nyfiken på att ta reda på mer? Fortsätt läsa!

Typer av UX-forskning – innehållsförteckning:

1. Olika typer av UX-forskning
2. Kvantitativ vs kvalitativ forskning
3. Attityd- vs beteendeforskning
4. Generativ vs utvärderande forskning
5. Fjärr- vs personlig användarforskning
6. Typer av UX-forskning – sammanfattning

Olika typer av UX-forskning

Som vi redan skrev i den tidigare artikeln, är UX-forskning en väsentlig del av designprocessen i alla organisationer – det gör att du kan lära känna användaren och deras beteende, justera produkten (webbplats eller applikation i fallet med en digital produkt) efter deras behov, samtidigt som det påverkar företagets position på marknaden, dess resultat och vidare utveckling.

UX-forskning är ett mycket brett område, att genomföra det kräver kunskap och erfarenhet, du behöver veta när du ska använda en viss metod, hur du sätter forskningshypoteser, hur du ställer frågor till respondenter samt analyserar de insamlade uppgifterna. Idag kommer vi att presentera utvalda typer av forskning och skillnaderna mellan dem.

Kvantitativ vs kvalitativ forskning

Den första – och kanske mest kända uppdelningen – är skillnaden mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. När man genomför UX-forskning är det användbart att använda en kombination av kvalitativ och kvantitativ forskning för att få svar på forskningsfrågor och få intressanta insikter för projektteamet. Kvantitativa forskningsmetoder bygger på stora urval av människor för att fastställa vissa trender och dra allmänna slutsatser för en given, studerad grupp. Kvalitativ forskning, å sin sida, är en lämplig metod när du vill få mer djupgående information och sätta den studerade trenden i kontext – för att förstå den och lära dig om dess orsaker.

Låt oss titta på detta med exemplet av en ny universitetsbiblioteksapp som gör det lättare att söka, låna och återlämna böcker:

• Genomförande av kvantitativ forskning (till exempel i form av en enkät som skickas till studenternas universitets-e-postadresser) kommer att hjälpa till att ta reda på, bland annat, vilken procentandel av studenterna som använder universitetsbiblioteket, hur ofta de lånar böcker och vilken litterär genre som är mest populär.
• Kvalitativ forskning (t.ex. individuella djupintervjuer – IDI) kommer att göra det möjligt för oss att fördjupa oss i detta ämne och ta reda på vad som skulle få studenter att använda biblioteket oftare, vilka litterära objekt de saknar, och om de använder konkurrerande institutioner (t.ex. stadsbiblioteket eller ett annat universitetsbibliotek), hur mycket tid per vecka de spenderar på att läsa böcker, hur länge de behåller böcker lånade från biblioteket och varför. Genom att genomföra djupintervjuer kan vi också ta reda på varför personer som inte använder biblioteket är ovilliga att göra det – kanske har de problem med att skapa ett bibliotekskonto, bibliotekets utbud är olämpligt för deras behov eller de har andra bekymmer, de har stött på vissa svårigheter i processen att låna och återlämna böcker hittills.

Som du kan se, dessa två typer av forskning skiljer sig åt, så kvalitativ och kvantitativ forskning bör inte ersätta varandra utan komplettera varandra. För att få en komplett bild av användarupplevelsen är det nödvändigt att ta reda på vad som händer (trenden – kvantitativ forskning) och varför (orsaken till trenden – kvalitativ forskning). Du kommer att lära känna användaren så bra som möjligt och utveckla en lösning anpassad efter deras behov och krav.

Attityd- vs beteendeforskning

Ofta missförstått som samma – attitydforskning och beteendeforskning är inte synonyma. Men, precis som den kvantitativa och kvalitativa forskningen som diskuterades ovan, kan båda användas parallellt för att få en mer komplett bild av användaren.

Attitydforskning handlar om användarnas förutfattade attityder eller känslor kring en viss upplevelse – ett exempel kan vara att framkalla skäl till att föredra (eller inte) en viss lösning, funktionalitet på en webbplats, även innan de går in på den, eftersom attityden kan relatera till tidigare erfarenheter, förtroende för varumärket, vissa övertygelser eller rädslor.

Beteendeforskning, å sin sida, fokuserar på vad användaren gör – hur han eller hon navigerar på webbplatsen, vad han eller hon klickar på, hur han eller hon gör ett köp, och vilka steg de tar när de letar efter den givna informationen.

Du kan se en koppling här (som med kvalitativ och kvantitativ forskning) – beteendeforskning svarar på frågan om vad som händer, medan attitydforskning svarar på frågan om varför det händer. Det bör också alltid hållas i åtanke att vad användare säger och vad de gör kan skilja sig avsevärt – så det är värt att komplettera en attitydundersökning med en beteendeundersökning.

Generativ vs utvärderande forskning

Generativ forskning definieras som en forskningsmetod som hjälper forskare att få en djupare förståelse för användarens miljö för att hitta möjligheter för en given lösning (antingen som ska förbättras eller som ännu inte har marknadsförts). För att identifiera dessa möjligheter måste ett problem definieras och en potentiell lösning sökas för det. Detta kräver en mycket god förståelse för hur människor lever (inklusive den miljö de lever i), hur de beter sig, vilka attityder de visar och hur de uppfattar vissa saker.

När man genomför generativ forskning är det viktigaste att förbli öppen – för vi vet ännu inte vilket problem vi kommer att lösa. Utan generativ forskning kan vi hamna i att skapa en produkt som ingen behöver. Den mest avgörande delen av generativ forskning är just att identifiera problemet.

Utvärderande forskning, å sin sida, kan definieras som en forskningsmetod som används för att utvärdera ett redan konkret problem – för att säkerställa att det är användbart och matchar behoven och önskemålen hos verkliga människor. Syftet med denna metodik är att testa en befintlig lösning för att se och utvärdera om den uppfyller människors faktiska behov och är lätt och trevlig att använda. Vi bör genomföra denna typ av forskning under hela produktutvecklingscykeln, från tidig konceptdesign till den slutliga webbplatsen, applikationen eller produkten.

Utvärderande forskning bör alltid vara en del av designprocessen. Att få designen i händerna på potentiella användare så tidigt och så ofta som möjligt kommer att göra att vi kan skräddarsy en produkt eller lösning så att den verkligen uppfyller kundernas behov och förväntningar.

Fjärr- vs personlig användarforskning

Vi kan också dela in forskningen ur ett logistiskt perspektiv – i de som genomförs stationärt och de som genomförs på distans. Numera är det inte längre ett problem att genomföra en djupintervju eller till och med ett användbarhetstest på distans. Här beror valet av metod på företaget, projektteamet, budgeten, platsen samt den individuella situationen för organisationen eller forskargruppen. Det är värt att komma ihåg att med dagens teknologier är vi inte begränsade till att genomföra forskning på distans. I våra senare artiklar planerar vi att förbereda en sammanställning av intressanta verktyg som är användbara i arbetet för en UX-forskare – vi kommer att täcka verktyg som är värda att testa för ögonspårning, inspelning av intervjuer eller genomförande av användbarhetstester online.

Typer av UX-forskning – sammanfattning

Vi skulle kunna lista typer av UX-forskning under lång tid framöver – formell och informell forskning, modererad och omodererad forskning (det vill säga forskning som genomförs med eller utan närvaro av en moderator-forskare). Men vi har beslutat att introducera de viktigaste i början – de som varje blivande UX-forskare bör känna till. Som du kan se varierar metoderna, många av dem är komplementära, och det är till och med en bra idé att använda flera olika forskningsmetoder samtidigt – för att få de mest exakta uppgifterna, informationen samt ledtrådar, och omvandla dem till en lösning anpassad efter användarnas behov och krav i ett senare skede.

Om du gillar vårt innehåll, gå med i vår aktiva community av busy bees på Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram, YouTube, Pinterest.