Vad är kortsortering inom UX? | UX-forskning #22

Känner du till en UX-forskningsmetod som kallas kortsortering? Idag kommer vi att berätta hur kortsortering kan vara till nytta för forskare och användarupplevelsedesigners. Du kommer också att visa fördelarna och nackdelarna med kortsortering, demonstrera ett exempel samt presentera dess olika typer och deras egenskaper.

Kortsortering i UX – innehållsförteckning:

1. Vad är kortsortering?
2. Fördelar och nackdelar med kortsortering
3. Hur utför man kortsortering?
4. Typer av kortsortering
5. Sammanfattning

Vad är kortsortering?

Kortsortering är en forskningsmetod där deltagarna grupperar ämnen på ett sätt som är logiskt för dem. Vanligtvis genomför UX-forskare kortsortering genom att skriva ämnen på individuella kort, be användare att sortera relaterade ämnen i grupper och sedan namnge varje grupp (eller tilldela den en kategori). Kortsortering ger insikt i en användares tankegångar, dess funktioner eller hur de tycker att det borde fungera. Denna forskningsmetod hjälper UX-forskare och designers att formulera en informationsarkitektur som är mer intuitiv för användaren och lätt att navigera.

Fördelar och nackdelar med kortsortering

Som med alla andra forskningsmetoder – kortsortering är inte perfekt, den har fördelar och nackdelar som är värda att ha i åtanke. En av de främsta fördelarna är dess enkelhet – kortsortering är en enkel övning, relativt lätt för forskare att organisera och lätt för deltagare att förstå.

Metoden är också relativt billig – oavsett om det är en skrivbordsstudie (t.ex. med färgade post-it-lappar) eller genomförs med hjälp av onlineverktyg, är kostnaden för att genomföra den vanligtvis låg. Kortsortering är också mycket effektiv, eftersom den ger tillräckligt med användbar data på kort tid. Den sista stora fördelen vi vill nämna är att metoden baseras på exakta insikter från våra faktiska användare.

Å andra sidan kan kortsortering ge inkonsekvent data – resultaten kan variera kraftigt från en deltagare till en annan. Den har också vissa begränsningar – genom att fokusera på etiketter och kategorisering ger den ingen feedback på hur användare uppfattar det faktiska innehållet eller hur det relaterar till de faktiska uppgifter de utför. Det är också värt att komma ihåg att analysera resultaten av denna undersökning är tidskrävande. Medan användare snabbt sorterar korten tar det mycket mer tid att analysera datan.

Hur utför man kortsortering?

För att genomföra kortsortering bör du börja med att välja en uppsättning ämnen/ord som ska grupperas. Denna uppsättning bör innehålla mellan 40 och 80 objekt, och varje objekt bör skrivas på ett separat kort. Försök att undvika ämnen som innehåller samma ord – annars kan deltagarna omedvetet tendera att kombinera dessa objekt till en grupp. Din uppgift är att kombinera korten (ämnena) i grupper som är logiska för dig. Börja med att blanda korten och ge dem till deltagarna. Be dem att titta på korten ett i taget och kombinera dem i grupper. Vissa grupper kan vara stora, andra små.

Om deltagarna är osäkra på ett kort eller inte vet vad det betyder kan du lägga det åt sidan eller eventuellt återkomma till det senare. Låt dem veta att de kan ändra sig under sitt arbete – de kan till exempel flytta kort från en hög till en annan, kombinera två högar till en större, eller dela en hög i flera nya. I nästa steg ger användaren grupperna namn.

Efter att ha delat ämneskorten i grupper, be deltagarna att skriva ner sina föreslagna namn för grupperna. Detta ger dig några idéer för navigationskategorier, men kom ihåg att dessa endast är riktlinjer för dig som designer – förvänta dig inte att deltagarna ska skapa slutgiltiga kategorinamn för webbplatsen.

Efter att ha delat korten och namngivit grupperna kan du (men behöver inte) be deltagarna att förklara varför de skapade och namngav grupperna på det sättet. Fråga om några objekt var särskilt svåra att tilldela en kategori, om några objekt passade in i mer än en grupp, och vad de tycker om några objekt som lämnades osorterade.

Om du är intresserad av att lära dig mer om användarnas resonemang kan du också be dem att “tänka högt” under hela undersökningen. Detta kommer att ge detaljerad information, men kommer också att kräva mer tid för analys. Kom ihåg att du kan be dina ämnen att skapa mer praktiska gruppstorlekar om det behövs. Du bör inte påtvinga något på dem under den initiala sorteringen, men efter den initiala sammanfattningen kan du föreslå, till exempel, att dela en stor grupp i flera mindre.

Upprepa kortsorteringen med cirka 15-20 ämnen. Detta är ett adekvat antal deltagare för att upptäcka mönster i användarnas tankemönster.

När undersökningen är klar och all data har samlats in är det dags att analysera den. Leta efter vanliga grupperingarna, kategorinamn eller temanamn, och objekt som ofta kombinerades. Om du märker att vissa objekt ofta lades åt sidan, avgör om detta beror på otydliga kortnamn eller innehåll som verkade orelaterat till de andra teman. Kortsortering kommer att hjälpa dig att förstå vilket organisationssystem som kommer att vara mest effektivt för dina användare.

Typer av kortsortering

Viktiga skillnader i kortsortering inkluderar huruvida användare kan skapa sina egna kategorinamn eller få dem påtvingade; om en moderator leder sessionen eller om det är en omodererad undersökning; och om undersökningen genomförs på papper eller med ett onlineverktyg. Varje typ har naturligtvis vissa fördelar och nackdelar.

1. Öppen kortsortering vs. stängd kortsortering

Öppen kortsortering är den vanligaste varianten av denna studie (det är förloppet av klassisk öppen kortsortering som vi beskrev i föregående avsnitt – “hur man genomför kortsortering?”). I öppen kortsortering är användare fria att tilldela sina namn till grupperna – högar av kort som de ordnade för en stund sedan.

Stängd kortsortering är en variation där användare får en förutbestämd uppsättning kategorinamn och ombeds att organisera individuella kort i dessa förutbestämda kategorier. Stängd kortsortering avslöjar inte hur användare uppfattar och grupperar en uppsättning ämnen. Istället används den för att bedöma om den befintliga kategoristrukturen kopplar logiskt till innehållet ur användarens perspektiv. En kritik av stängd kortsortering är att den endast testar användarnas förmåga att matcha innehåll till rätt kategori – vilket för användarna kan likna att lösa ett pussel snarare än att naturligt matcha innehåll till kategorier. Således återspeglar metoden inte det naturliga sättet som användare bläddrar i innehåll.

2. Modererad vs. omodererad kortsortering

Den andra uppdelningen är mellan modererad och omodererad kortsortering. Modererad kortsortering inkluderar sammanfattningen som beskrivits ovan och att tänka högt under sorteringen – så under undersökningen ger deltagaren pågående kommentarer, berättar vad de gör, delar sina tankar, och förklarar i slutet varför de gjorde de beslut de gjorde och inte andra. Att inkludera detta steg under undersökningen är ett utmärkt sätt att få kvalitativ insikt i användarnas resonemang för deras gruppering. Om det behövs kan du ställa ytterligare frågor och fråga om specifika kort för att bättre förstå deras tankegångar.

Omoderad sortering, å sin sida, innebär att användare själva tilldelar kort till grupper, ofta med ett onlineverktyg och utan någon interaktion med moderatorn. Detta är definitivt snabbare och billigare än modererad kortsortering, eftersom det inte kräver att forskaren pratar med varje användare individuellt. Omoderad kortsortering kan å andra sidan vara användbar som ett komplement till modererade kortsorteringssessioner.

3. Papper vs. digital kortsortering

Den sista uppdelningen vi vill presentera är “papper” kortsortering vs. att utföra med hjälp av teknik. Papperskortsortering är utan tvekan den mest traditionella formen av kortsortering. Ämnen skrivs på kort, och användare ombeds att bilda grupper. Den största fördelen med papperskortsortering är att studie deltagarna inte behöver lära sig hur man använder något verktyg, eftersom allt de behöver göra är att stapla korten på ett bord.

Det är en enkel flexibel process: användare kan flytta korten fritt, och till och med börja om vid behov. Det är också lättare för människor att hantera ett mycket stort antal kort på ett stort bord än att hantera många objekt på en datorskärm (som ofta inte ens kan visa allt i en vy). Nackdelen med att sortera papperskort är att forskarna måste dokumentera varje deltagares val manuellt – vilket gör analysen potentiellt lång och tråkig.

Digital kortsortering använder programvara eller ett webbaserat verktyg för att simulera ämneskort som deltagarna drar och släpper i valda grupper. Denna metod är generellt den enklaste för forskarna, eftersom programvaran kan analysera resultaten från alla deltagare automatiskt och avslöja vilka objekt som oftast grupperades, vilka kategorinamn användarna skapade, och sannolikheten för att para ihop två objekt. Nackdelen är att användbarheten av verktyget kan påverka sessionens framgång – brist på tekniska färdigheter eller tekniska problem kan orsaka frustration och till och med förhindra användare från att skapa exakt de grupper de vill ha.

Sammanfattning

Kortsortering kan därför – beroende på projektets behov – ta mycket olika former. På så sätt kan undersökningen anpassas till projektets och forskarteamets behov och kapaciteter, beroende på dina tidsresurser, budget eller etablerade forskningsmål och frågor. Denna metod kan vara ett utmärkt sätt att utforska användarens tankegångar och se om kategorier och gruppering som verkar logiska och ordnade för produktutvecklare, forskare och UX-designers är lika intuitiva för deras verkliga användare.

Om du gillar vårt innehåll, gå med i vår aktiva community av busy bees på Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram, YouTube, Pinterest, TikTok.