Vad är fokusgrupper inom forskning? | UX-forskning #19

Vad är fokusgrupper i samband med användarupplevelseforskning? Läs den här artikeln för att bli bekant med denna forskningsmetod, se dess fördelar och nackdelar, veta när den ska användas och förstå moderatorns roll i att leda fokusforskning.

Fokusgrupper i forskning – innehållsförteckning:

1. Vad är fokusgrupper i forskning?
2. Fördelar och nackdelar med fokusgrupper i UX-forskning
3. När ska fokusgrupper användas i UX-forskning?
4. Hur genomför man fokusgrupper?
5. Sammanfattning

Vad är fokusgrupper i forskning?

En fokusgrupp är en modererad, 1 eller 2 timmar lång konversation med en grupp på 5 till 10 deltagare, under vilken moderatorn ställer frågor till deltagarna angående ett särskilt forskat ämne. Det är ett användbart verktyg för att lära sig om användarnas attityder, övertygelser och reaktioner på produkten. Fokusgrupper kan ibland visa sig vara mer effektiva än 1:1 forskningsmetoder som individuella djupintervjuer. Det finns dock en risk att deltagarna påverkar varandra eller är rädda för att dela sina känslor och tankar i ett forum.

Fördelar och nackdelar med fokusgrupper i UX-forskning

Det är ett bra sätt att få information som deltagarna inte riktigt vill dela under en individuell intervju eller enkät. Att vara i en liten grupp av jämlikar gör många människor mer bekväma med att prata och uttrycka sig även om svåra eller personliga ämnen. Interaktioner mellan medlemmarna i fokusgruppen kan avslöja tidigare okända idéer eller problem hos användarna.

Men när man beslutar att genomföra en fokusgrupp är det viktigt att känna igen dess nackdelar och fallgropar. För det första samlar fokusgrupper in data från deltagarnas ord, inte handlingar. Människor förutspår ofta felaktigt sitt beteende eller färgar sina upplevelser av framtiden. Detta leder till en klyfta mellan uttryckt attityd och faktiskt beteende, vilket kan växa ännu mer genom grupptryck.

Fokusgrupper resulterar också i det som kallas “grupptryck.” Detta innebär att gruppdynamik kan påverka en individs uppfattningar och beslutsfattande, vilket resulterar i omedveten underkastelse för hela gruppens åsikter.

En annan viktig nackdel är att mer dominerande personligheter kan överskugga de andra deltagarna i studien. I en gruppmiljö kan extroverta eller starka motståndare till en viss lösning lätt ta över hela konversationen. En eller två inflytelserika och övertygande deltagare kontrollerar ofta diskussionen, vilket påverkar tankarna och åsikterna hos andra. I en fokusgrupp kan rösterna från tystare, mindre öppensinnade personer gå obemärkt förbi. Som UX-forskare måste du också vara medveten om att framgången för en fokusgrupp i stor utsträckning beror på moderatorn. Effektiv moderering av en fokusgrupp kräver skicklighet och erfarenhet.

När ska fokusgrupper användas i UX-forskning?

Trots de många nackdelar som nämnts kan fokusgruppsforskning visa sig vara användbar. Dynamiken i fokusgrupper är ett utmärkt sätt att lära sig om våra användares uppfattningar, eftersom gruppdiskussioner kan avslöja saker som en individuell intervju inte kommer att upptäcka. Det är värt att överväga denna forskningsmetod för att klargöra forskningsfrågor mycket tidigt i ett projekt, det vill säga när vi vill ta reda på hur människor pratar om ett problem/produkt/upplevelse i en grupp, eller när vi vill ta reda på användarnas åsikter, attityder och preferenser efter att ha testat en prototyp.

Hur genomför man fokusgrupper?

Som förberedelse för att genomföra en fokusstudie, bör du ställa dig själv flera frågor:

• Vad är forskningsmålen?
• Var kommer gruppstudien att äga rum?
• Vem kommer att moderera konversationen?

Forskningsmål

Att definiera forskningsmål, precis som med alla metoder, är särskilt viktigt. Att hoppa över detta steg kan leda till att forskare använder fokusgrupper för att hitta svar på fel frågor. Så innan du tar dig tid att rekrytera deltagare, och planera och genomföra studien, se till att en fokusgrupp är den rätta forskningsmetoden som kommer att möta dina förväntningar, svara på dina frågor och hjälpa dig genom hela designprocessen. Bestäm om en sådan forskningsmetod kommer att hjälpa dig att få svar på de forskningsfrågor du ställde tidigare.

Mötesplats för fokusgruppen

En annan viktig steg i förberedelserna för att hålla en fokusgrupp är att bestämma var gruppen kommer att träffas. Om det är på distans, skapa en dedikerad plattform eller använd befintliga lösningar. Länken till mötet bör sedan skickas till deltagarna med instruktioner för att delta. Det är också en bra idé att be dem att testa i förväg om länken fungerar och att kontrollera kameran och mikrofonen för att undvika senare tekniska problem och svårigheter under mötet.

Vid en personlig studie kan det redan vara mer utmanande att bestämma en mötesplats. Lokalen måste uppfylla grundläggande villkor: lättillgänglig, i ett prisvärt läge, bekväm och tyst, och tillräckligt stor för att rymma det planerade antalet deltagare.

Dessutom bör du komma ihåg att anpassa lokalen till deltagarna och ämnet för studien. Det kan vara ett konferensrum på ett kontor, en föreläsningssal eller ett stadsrum. Miljön bör vara naturlig och neutral för de personer som undersöks. Innan du gör ett slutgiltigt val, kontrollera om det är lätt att nå, har lediga parkeringsplatser, toaletter samt en hiss och värme/luftkonditionering (beroende på säsong). Om du rekryterar personer med funktionsnedsättningar, se till att mötesplatsen är vänlig mot dem och anpassad till deras behov. För att genomföra en effektiv undersökning, ta också hänsyn till omgivningen – den bör vara tyst och lugn.

Moderator

En annan viktig aspekt av förberedelserna är valet av moderator. En moderator är en person med välutvecklade kommunikationsförmågor. Han eller hon måste också vara en bra lyssnare som samtidigt kontrollerar deltagarna och får diskussionerna på rätt spår.

Moderatorn bör hitta en balans mellan självförtroende och återhållsamhet för att underlätta konversationen på ett visst sätt utan att kväva deltagarna. En bra moderator har erfarenhet av att genomföra intervjuer, har ett bra minne för namn, kan plocka upp detaljer, är energisk och entusiastisk och har erfarenhet relaterad till det undersökta ämnet.

Rekrytering av deltagare

Med forskningsplanen och platsen redo är det dags att rekrytera deltagare till fokusgruppen. Precis som med andra forskningsmetoder är det första steget i rekryteringen att identifiera de deltagare som behövs – det vill säga, vem kommer att svara på våra forskningsfrågor? För att en diskussion ska ge användbara insikter måste dess deltagare ha något gemensamt. När du skapar screeningsundersökningar, tänk alltid på kriterierna för deltagande i studien.

Hur många deltagare och hur många fokusgrupper behövs för att få värdefulla undersökningsresultat? I teorin, ju fler grupper du har, desto fler idéer och åsikter kommer du att samla – men detta är bara sant upp till en viss punkt. Hur många grupper du behöver för en studie beror på din budget, antalet olika deltagare du vill inkludera samt de geografiska områden du vill täcka. Försök att rekrytera upp till 3 till 6 grupper, beroende på dina forskningskrav. Kom ihåg att gruppstorlek påverkar gruppdynamiken – om det är för få deltagare kan diskussionen kanske inte gå framåt, medan med en för stor grupp är det osannolikt att alla kommer att bli hörda.

Fokusgrupper involverar vanligtvis mellan 5 och 10 deltagare – självklart kan de i speciella fall ha så få som 3 deltagare. Det rekommenderas dock inte att överskrida 10 deltagare. En så stor grupp kommer att ta mer tid och kräva mer ansträngning från moderatorns sida, och det finns den nämnda risken att någon lämnas utanför och att inte alla deltagare hörs. Kom också ihåg att ge deltagarna ett incitament för att tacka dem för deras tid och hjälp med studien.

Forskningssession

Efter att ha sorterat ut tekniska frågor och planeringsstadiet kan vi gå vidare till forskningssessionen. Vi har förberett några tips – som är goda metoder för att moderera en fokusgrupp.

1. Diskussionen med gruppen bör spelas in, antingen i ljud- eller videoform. En sådan diskussion kan vara för dynamisk och komplex för att ta anteckningar i realtid och effektivt. Se dock till att informera deltagarna om inspelningen av mötet i början.
2. Skapa en intervjuprogram som gör att du kan hålla dig på rätt spår under intervjun. Kom ihåg, dock, att denna plan endast är avsedd som en vägledning, inte ett manus som du måste följa strikt. För att lätta upp forskningsdeltagarna lite kan du börja mötet med att berätta om dig själv, be dem att säga något om sig själva också, eller så kan du genomföra ett kort teambuilding, uppvärmningsspel (som inte är relaterat till ämnet).
3. Identifiera dominerande gruppmedlemmar (personer med starka personligheter) som kan ha en betydande inverkan på diskussionens flöde. Om det behövs, förbered dig på att artigt men bestämt styra diskussionen till en annan deltagare.

Sammanfattning

Fokusgrupper är en intressant (och sällan använd) forskningsmetod som, när den genomförs väl, kan ge värdefulla data. Kom ihåg dock att den undersöker åsikter – inte beteenden. Innan du väljer denna metod, se till att det är något du behöver och som kommer att hjälpa din produkt. Om du beslutar att genomföra en fokusgrupp, se till att förbereda dig ordentligt, skapa en bra forskningsplan, hitta en lämplig lokal och välja en erfaren moderator – god förberedelse för undersökningen är redan hälften av kampen.

Om du gillar vårt innehåll, gå med i vår aktiva community av busy bees på Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram, YouTube, Pinterest, TikTok.