Sprintplanering inleds med varje Sprint. Med Sprints som varar en månad tar detta evenemang högst åtta timmar. Om Sprints är kortare, förkortas även Sprintplaneringen proportionellt. Hela Scrum-teamet deltar i evenemanget och bjuder in intressenter eller specialister från andra team. Vi kommer att diskutera den detaljerade gången av Sprintplaneringen och de problem som kan följa med planeringen av arbetet i en ny Sprint i följande text.
Sprintplanering – innehållsförteckning:
- Introduktion
- Vad är det nya Sprintmålet?
- Vad står på agendan?
- Hur kommer teamet att göra det?
- Resultaten av Sprintplaneringen
- Sammanfattning
Introduktion
Sprintplanering är ett av Scrum-evenemangen som vi skrev om i en separat artikel. Detta evenemang kretsar kring användarberättelserna som ligger högst upp i produktbackloggen. Med andra ord, de som är mest detaljerade.
Låt oss ta en närmare titt på svaren på de frågor vi just har ställt.
Vad är det nya Sprintmålet?
Produktägarens roll under Sprintplaneringen är att presentera målet och de uppgifter som ingår i det för mötesdeltagarna.
Produktägaren inleder mötet med att formulera Sprintmålet och motivera varför det är värdefullt ur kundens synvinkel. Sedan öppnar hen en diskussion där inte bara Scrum-teammedlemmar, utan även intressenter kan uttrycka sin åsikt.
Sammanfattningsvis ger produktägaren den slutgiltiga formuleringen av Sprintmålet som hela Scrum-teamet kommer att sträva efter att uppnå och ser till att målet förstås av alla intressenter.

Vad står på agendan?
Den andra delen av Sprintplaneringen fokuserar på att välja de användarberättelser som ska implementeras i den nya Sprinten och diskutera hur man kan göra dem mer specifika.
En av de svåraste uppgifterna under Sprintplaneringen är att noggrant uppskatta antalet och arbetsintensiteten för de uppgifter som valts för genomförande. Ju mer erfarna Scrum-teamet är, desto mer exakt kan de uppskatta hur mycket arbete som kan göras under en enda Sprint. Detta beror på att teamet tillämpar effektiva uppskattningstekniker, som vi har skrivit om i detalj i tidigare artiklar och här. Många Scrum-team känner till och använder metoder för att påskynda teamets mognad samt göra processen enklare och mer standardiserad. Dessa tekniker inkluderar främst Planning Poker och Team Estimation-spel.
Hur kommer teamet att göra det?
Den tredje och mest tekniska delen av Sprintplaneringen fokuserar på att besvara frågan “Hur kommer teamet att göra det?”. I den föreslår utvecklingsteamet sätt att genomföra de uppgifter som valts för implementering i den andra delen av mötet. Ingen annan än utvecklarna själva bör diktera hur uppgifterna ska utföras från den tekniska sidan.
Planeringen bör ta hänsyn till inte bara utförandetekniken utan också arbetsflödet mellan utvecklarna. Detta kommer att undvika stillastående arbete [flaskhalsar], vilket kan orsaka förseningar i genomförandet av uppgifter. Precis som i fallet med hur uppgifter ska utföras, beslutar även fördelningen av uppgifter mellan individuella utvecklare av dem själva utan extern inblandning.
Typiskt fokuserar utvecklingsteamet här på att dela upp användarberättelser i mindre uppgifter. Den optimala längden för uppgiftsgenomförande är en arbetsdag.

Resultaten av Sprintplaneringen
Resultatet av Sprintplaneringen är ett entydigt Sprintmål, samt detaljerade användarberättelser valda för genomförande från produktbackloggen. Alla dessa element utgör Sprintbackloggen, som vi har ägnat en separat artikel åt.
Sammanfattning
Sprintplanering är Scrum-evenemanget som inleder varje Sprint. Scrum-teamet kan bjuda in intressenter och externa experter till det.
Under Sprintplaneringen definieras målet för den nya Sprinten. Utvecklingsteamet bestämmer tillsammans med produktägaren vad som ska göras och beslutar hur de planerade uppgifterna ska genomföras.
Resultatet av Sprintplaneringen är Sprintbackloggen, som utvecklarna använder för att välja dagliga uppgifter från kön för genomförande.
Om du gillar vårt innehåll, gå med i vår aktiva community av busy bees på Facebook, Twitter, LinkedIn, Instagram, YouTube, Pinterest.
Caroline Becker
Som projektledare är Caroline en expert på att hitta nya metoder för att utforma de bästa arbetsflödena och optimera processer. Hennes organisatoriska färdigheter och förmåga att arbeta under tidspress gör henne till den bästa personen att förvandla komplicerade projekt till verklighet.
Scrum Guide:
- Ordlista över grundläggande termer, roller och begrepp
- Vad är Scrum?
- Scrum-värden
- Hur implementerar man Scrum i ditt företag?
- Scrum-team - vad är det och hur fungerar det?
- Vem är en produktägare?
- De vanligaste misstagen hos en produktägare
- Vem är Scrum Master?
- De vanligaste misstagen av Scrum Master
- Vilka statistik och mätvärden bör Scrum Mastern följa?
- Utvecklingsteam i Scrum
- De vanligaste misstagen hos utvecklare
- Scrumartefakter
- Skalning av Scrum
- Sprint Backlog
- Vad är produktbackloggen?
- Vad är användarberättelser?
- Skapa den bästa användarberättelsen med INVEST
- De vanligaste misstagen i User Stories
- Användarberättelse Acceptanskriterier
- Uppskattning och Story Points i Scrum
- Planeringspoker
- Team Estimation Game
- Definiera inkrement
- Scrum-evenemang
- Vad är en Burndown-diagram?
- Fördelar och nackdelar med burndown-diagrammet
- Kanban-tavlor i Scrum och Scrumban
- Hastighet i Scrum - Utvecklingsteamets hastighet
- Daglig Scrum
- Sprintplanering
- Sprintgranskning
- Vad är en Sprint Retrospektiv?
- Vanliga misstag under en Sprint Retrospektiv
- Produktbacklogg vård
- Hur man skapar och tolkar ett burndown-diagram?
- Vad är Sprint i Scrum?
- Samarbete mellan Produktägare och Scrum Master
- Scrumteamets åtaganden - Produktmål, Sprintmål och Definition av klarhet
- Egenskaper hos en bra Scrum Master