Idégenereringsfas – Fullständig guide till Design Thinking

Alla upplever ibland en känsla av en tomt sinne. Det kan ha hänt under en avgörande situation och det skulle ha gjort skillnad om du hade haft en idé om vad du skulle säga. Så, vad ska man göra i sådana situationer när det inte finns några idéer för att lösa problemet? Till räddning i sådana omständigheter kommer idéutveckling – en fas i processen som kallas design thinking. Detta är inte bara den mest förväntade fasen av forskare utan också den mest kreativa. Inte bara i yrkeslivet utan också i vardagen.

Idéutvecklingsfas – innehållsförteckning:

1. Den 1:a fasen av idéutveckling
2. Verktyg för att skapa idéer
3. Kategorisering av idéer i idéutvecklingsfasen

Den 1:a fasen av idéutveckling

Faserna av empati och definiera problemet har redan diskuterats i tidigare artiklar. När problemet har definierats korrekt, är det dags för den mest kreativa delen av hela processen, dvs. idéutveckling. Tänk på att denna fas är lika tidskrävande som de föregående, men den gör det möjligt för forskarteamet att fritt uttrycka och dela sina idéer. Även om det är en mycket dynamisk och snabbt förändrande del av projektet, försök att etablera dess hierarki genom att fokusera på prioriteringarna för att förbättra teamets arbetsflöde. Bekanta dig också med de regler som bör gälla under denna fas:

• Kvantitet räknas när man genererar idéer, inte kvalitet – ju fler desto bättre
• Placera projektfrågan i mitten – så att varje forskare kommer ihåg vad de ska fokusera på
• Teammedlemmar bör inte fästa sig vid sina idéer
• Idén blir gruppens egendom – trots allt arbetar teamet tillsammans
• Varje idé är tillräckligt bra för att skriva ner och presentera för andra
• Uppmuntra till att bygga vidare på kollegors idéer, utveckla dem och skapa nya
• Varje teammedlem är lika viktig – därmed är varje idé lika värdefull
• Fokusera inte bara på den ideala lösningen
• Idéer kan vara djärva och irrationella

Under denna fas bör vi fokusera på att framkalla kreativa, spontana och livliga förslag från deltagarna. För att få sådana, bör vi ta emot svaren från vårt forskarteam med ett öppet sinne, förfina från kritik medan vi ger positiv feedback för att uppmuntra alla att tala ut. Vad mer, vi bör ge gruppen en oavbruten plats och se till att inga hinder kommer i vägen.

Verktyg för att skapa idéer

Som många idéer, finns det lika många kreativa verktyg. Det mest populära verktyget är “brainstorming”, medan det finns många variationer av det. Den mest populära är den så kallade “Tysta brainstormingen”.

• Tyst brainstorming – en process där varje forskare genererar idéer individuellt, för att presentera dem för de andra. Det kräver att man håller koll på en specifik tidsmängd inom vilken man ska generera så många idéer som möjligt. När man väljer en brainstormingmetod bör flera faktorer beaktas, såsom antalet personer i teamet, om det finns dominerande personer i teamet eller platsen där studien utförs.
• SCAMPER – är en metod som involverar att förbättra befintliga lösningar. Namnet på tekniken är en akronym som hänvisar till de individuella teknikerna (S-substituera, C-kombinera, A-anpassa, M-modifiera, P-sätta till andra användningar, E-eliminera, R-omvända). Varje nämnd teknik hänvisar till en separat uppsättning aktiviteter som gör att vi kan komma in i kärnan av problemet och modifiera de nuvarande lösningarna.
• Bionik – en idé baserad på att generera idéer från naturliga fenomen. En inspirationskälla är användningen av bionik inom teknik, arkitektur, transport, etc. när man skapar nya koncept och idéer. Det mest kända exemplet är kardborrebandet som patenterades av George de Mestral, som fick sin inspiration under en promenad när så kallad “kardborre” (burdockfrukt) fastnade på hans kläder (burdockfrukt).
• Brainwriting 635 – Detta är ett alternativ till brainstorming. I studien delas gruppen in i 6 personer per team, varje person har 5 minuter på sig att skriva ner 3 idéer som är svaret på den givna frågan. När tiden är slut, överlämnar deltagaren sitt papper till nästa person som sedan skriver sina 3 idéer baserat på de tidigare svaren. Dessa kan vara helt nya lösningar eller möjliga förbättringar av den tidigare idén. Detta är en snabb metod eftersom det bör ta cirka 30 minuter och över 100 idéer genereras under den tiden.
• Idealt systemkoncept – detta är G. Naglers metod där teamet i början formulerar ett idealt koncept och sedan gradvis etablerar ett system för att slutligen uppnå det ideala inom en viss begränsning. Systemets funktion i detta fall är målet och hela systemet bör sträva efter att uppnå denna funktion.

Vi bör justera verktygen för idéutveckling beroende på det aktuella problemet. Därför är det värt att gräva djupare i syftet med idén och sedan hämta inspiration från de tillgängliga forskningsmetoderna.

Kategorisering av idéer i idéutvecklingsfasen

När alla idéer har organiserats på ett ställe är det dags att kategorisera dem. Idealiskt sett bör de delas in i fyra kategorier:

• Idéer att överge – dessa avvek betydligt från kärnan av problemet eller har redan prövats men har inte gett tillfredsställande resultat.
• Inspirerande men galna – vid första anblick verkar omöjliga att genomföra men har en dold potential, så det är värt att spara dem för framtiden.
• Snabba skott – idéer som är något olika från de befintliga men har en modifiering som kan fungera i vardagen som en innovation.
• Idéer med potential – dessa är de som forskarteamet bör bry sig mest om. De är de som, med hjälp av befintlig teknik och kunskap, gör det möjligt för forskarna att skapa målprodukter anpassade till publikens behov.

När de väljer idéer bör forskarna fokusera mest på idéer med potential och de som är inspirerande men galna. Dessa är de mest värdefulla, och om de klarar sig genom idéutvecklingsfasen kommer teamet att utveckla dem i de efterföljande faserna av design thinking-processen. Dessutom kan en beslutsmatris hjälpa till att välja lämpliga idéer om det finns för många att välja mellan, eller om teamet inte är entydigt. I den kan du rangordna idéer utifrån relevans för användaren och genomförbarhet och objektivt avgöra vilka innovationer som är värda att följa upp.

Om du gillar vårt innehåll, gå med i vår aktiva gemenskap av bin på Facebook och Twitter.